Om oss
Stoppa Preemraff är en rörelse och ett nätverk som bildades i reaktion på Preems planer att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil. Vi startades av en liten grupp passionerade och engagerade individer 2018, sen dess har fröet de sådde vuxit och utvecklats till en imponerande folkrörelse.
Idag består nätverket av en mängd olika organisationer av olika storlekar, ungdomspartier och privatpersoner, alla med en sak gemensamt- ett engagemang för en hållbar och rättvis framtid. På våra möten kan man finna personer från bland annat Naturskyddsföreningen, Extinction Rebellion, Fridays For Future, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Greenpeace, med flera! En bit ner hittar du nätverkets konsensus. Alla som håller med om konsensuset kan ansluta sig till nätverket!
About us
Stoppa Preemraff is a movement and a network that was formed as a reaction to Preems plans to expand their oil refinery in Lysekil. It started with a small group of passionate individuals 2018, and since then the seed they planted have grown into a large and impressive movement.
Today the network consists of a great variety of organisations of different sizes, youth parties and private individuals, and we all have one thing in common- a commitment to a sustainable and just future. On our meetings you can find people from Naturskyddsföreningen, Extinction Rebellion, Fridays For Future, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Greenpeace, among others!
2021.02.23
Vår vision
Nätverket Stoppa Preemraff startades för att stoppa utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil, vilket lyckades hösten 2020. Nu tar vi nästa steg och jobbar för en avveckling av fossilindustrin och en rättvis energiomställning. En omställning som enligt världsledande klimatforskare behöver börja i stor skala nu och vara genomförd inom de närmsta 10 åren för att undvika ett än mer skenande klimat. I vår vision ingår de delar av det hållbara samhället vi i Stoppa Preemraff arbetar för att förverkliga.
En klimatlagstiftning som håller i praktiken. Preemfallet gjorde det tydligt att Sveriges klimatlagstiftning är svag och innehåller stora hål (1). Den behöver både förstärkas och ges reell kraft. Preems tillståndsansökan borde aldrig tagit sig förbi första rättsinstans och det är orimligt att miljörörelsen ska behövas för att hindra våra största utsläppare från att bli än större. Vi behöver lagändringar för att fossilindustrin ska avvecklas, inte utvecklas.
Nedrustning av det fossila. Det räcker inte med att stoppa utbyggnader av det fossila, det är också hög tid att börja avveckla. Makthavarna måste ta fram en konkret avvecklingsplan för våra fossila industrier och för att minska beroendet av fossila bränslen. Som fossila bränslen räknar vi olja, kol och fossilgas (naturgas). Genom att bygga ut tågnätet, minska fossila transporter och prioritera cykel och gång i städerna istället för privatbilism, kan vi minska beroendet och efterfrågan på fossila bränslen.
Svenska banker och pensionsfonder behöver ta sitt ansvar och flytta kapital ur fossil verksamhet snarast möjligt (2). Sverige bör verka internationellt för naturskydd som gör utvinning av fossila resurser, speciellt i sårbara miljöer, otillåtna. För att avveckla det fossila behöver makthavare fokusera på alla delar av kedjan, från utvinning till produktion och konsumtion.
Biobränslen förs fram av politiker och företag som en väg ut ur fossilberoendet, men att ersätta fossila bränslen med biobränslen skulle till och med kunna leda till en ökad halt koldioxid i atmosfären (3).
Reduktionsplikten, som innebär att mer och mer biobränsle ska blandas i de fossila bränslena, kräver en storskalig produktion och import av biomassa (4). En produktion som ger förödande konsekvenser för skogar, djurliv och ursprungsbefolkning, vare sig det är i Sverige eller någon annanstans i världen. Skogen är absolut livsviktig i kampen mot klimatförändringarna, den agerar kolsänka, utgör motståndskraftiga ekosystem och lagrar stora mängder sötvatten.
Makthavare behöver lyssna på klimatforskarna istället för biobränslelobbyn. De behöver redovisa korrekta utsläppsberäkningar (5). Att hävda att biobränsle är en klimatneutral lösning är en oansvarig förenkling som bortser från tidsaspekten, det tar allt från 20 till 100 år för det nya trädet att binda den koldioxid som släppts ut vid förbränningen av det gamla. Räknar man dessutom in biologisk mångfald, klimaträttvisa och nyttjande av landområden i ekvationen blir resultatet att biobränsle inte är en lösning i energiomställningen, det är ett villospår vi inte har tid att ta.
Vägen bort från fossilberoende bör istället leda mot ett minskat energiberoende och en ökad lokal energiproduktion på bland annat sol och vind.
Makthavare bör stimulera utvecklingen av hållbara arbeten. Hållbara arbeten definierar vi som icke skadliga för både individ och miljö på såväl lokal som global nivå. En omställning är oundviklig om vi vill undvika en klimatkatastrof och ju snabbare desto bättre, därför bör de jobb som skapas nu vara hållbara. Fler jobb i fossilindustrin är en återvändsgränd. Det betyder också att de som nu får sin försörjning av fossilindustrin behöver få andra möjligheter till arbete.
Studier runt om i världen visar på att den förnybara energisektorn kommer kunna skapa fler jobb än fossilindustrin ger idag (6). Makthavare kan stödja detta genom satsningar på hållbara industrier där kompetensen hos löntagare inom fossilindustrin kan tillvaratas och genom satsningar på yrkesutbildningar för hållbara arbeten vars efterfrågan kommer att öka med omställningen.
Energiomställningen ska vara rättvis. Effekterna av klimatförändringar påverkar och kommer påverka globala syd oproportionerligt i relation till dess utsläppsnivå (7). Det innebär att vi i globala nord har en skyldighet att inte bara drastiskt sänka våra utsläpp utan även att erbjuda stöd och hjälp för de människor vars liv och tillvaro hotas av klimatförändringar. Rika länder, som Sverige, har ett ansvar att gå i bräschen för nedrustning av sin fossila industri och systemändring till klimatneutralt samhälle. Ansvaret kommer sig av en mångårig utsläppsskuld där vi levt över våra tillgångar samt av vår ekonomiska möjlighet att snabbt genomföra denna omställning utan alltför stora konsekvenser för välfärden (8). Parisavtalet inkluderar rättviseaspekten, så när vi skrev under valde vi att axla detta ansvar.
Vi som ett välfärdsland har en skyldighet att ta en ledande roll för att avvärja klimatkrisen, det gör vi inte idag (9).
Det är dags att ställa om på riktigt!
---
1. “Domstolen ger grönt ljus för Preems utbyggnad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nu-avgors-om-preem-far-bygga-ut-sitt-raffinaderi-i-lysekil
2. “Bankernas miljardrullning till olja och kol”. Vetenskapsradion Klotet. https://sverigesradio.se/avsnitt/1638581
3. “The land use change impact of biofuels consumed in the EU (2015)”. Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/energy/sites/default/files/documents/Final%20Report_GLOBIOM_publication.pdf
4. ”Vi kommer att bli beroende av import av biobränslen”. Nyhetsmagasinet Syre. https://tidningensyre.se/2020/30-oktober-2020/expert-vi-kommer-att-bli-beroende-av-import-av-biobranslen/
5. “Emissions Trading System: Stop Perverse Climate Impact of Biomass by Radically Reforming CO2 Accounting Rules”. European Academies Science Advisory Council
https://easac.eu/media-room/press-releases/details/emissions-trading-system-stop-perverse-climate-impact-of-biomass-by-radically-reforming-co2-accounting-rules/
6. “Jobs and the green recovery briefing”. Greenpeace UK. https://www.greenpeace.org.uk/wp-content/uploads/2020/06/Jobs-and-the-green-recovery-briefing.pdf
7. “Klimatförändringar slår hårt mot världens fattiga”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/klimatforandringar-slar-hart-mot-varldens-fattiga
8. “Equity, climate justice and fossil fuel extraction: principles for a managed phase out”, Gregg Muttit & Sivan Kartha https://www.tandfonline.com/doi/10.1080/14693062.2020.1763900
9. “Sverige måste dubbla sina ambitioner för att klara Parisavtalet”. Forskning.se https://www.forskning.se/2020/06/10/sverige-maste-fordubbla-sina-ambitioner-for-att-klara-parisavtalet/
Nätverkets konsensus
Nedan hittar du nätverkets konsensus. Alla som håller med om konsensuset kan ansluta sig till nätverket!
Nätverket Stoppa Preemraff består av organisationer, ungdomsförbund, aktionsgrupper och privatpersoner. Det är partipolitiskt och religiöst obundet, men utesluter inte politiska grupperingar så länge de erkänner nätverkets konsensus.
Vi agerar tillsammans eller på egen hand, beroende på vad som bedöms ha störst effekt. Målet är att stärka, inte tynga varandra.
Nätverkets konsensus är bindande. Det innefattar nätverkets krav, syften och värderingar samt våra valda förhållningssätt som ligger till grund för nätverket Stoppa Preemraffs arbete. Nätverkets konsensus har arbetats fram och godkänts av nätverket som det såg ut 5 maj 2021. Den som vill agera i nätverkets namn måste en ha läst, förstått och godkänt samtliga delar.
Nätverket STOPPA PREEMRAFFS krav gentemot Sveriges folkvalda är att omgående:
1. Stoppa Preemraffs klimat- och miljöskadliga verksamhet i Lysekil och Göteborg
2. Avveckla all ohållbar energiproduktion och genomför en rättvis omställning med hållbara arbeten
3. Stärk klimatlagarna och miljöbalken
Nätverkets förhållningssätt
Nätverket använder olika strategier beroende på den aktuella situationen. Det kan innebära allt från att skriva artiklar och genomföra lobbying till att planera manifestationer och fredliga direkta aktioner. Oavsett taktik är planerna öppet redovisade, väl förberedda på eventuella juridiska konsekvenser med åtföljande individuellt ansvar.. Nätverket använder sig aldrig av våld, var och en är skyldig att ta ansvar för såväl sig själv som andra.
Nätverket präglas av respekt, ansvarstagande, kommunikation och inkludering.. Varje individ ansvarar för sina egna handlingar. Vi är ett nätverk som strävar efter att motverka alla former av förtryck och diskriminering, exempelvis rasism, sexism och homofobi.
Vi strävar efter att alltid vara lugna, sakliga och informerade. I möten och under aktioner motverkas alla former av eskalering gentemot polis, funktionärer, övriga berörda samt närvarande allmänhet.
Inom nätverket förs löpande samtal om vad som är ett respektfullt och inkluderande bemötande.
En särskild grupp eller individ utses som tar emot information om kränkningar, opassande handlingar eller diskriminerande kommentarer.
Nätverket förbehåller sig rätten att vid behov ifrågasätta, utdela varning samt utesluta aktörer och individer som inte lever upp till nätverkets gemensamma konsensus.